Sveriges Mästerkock 2016: audition i Helsingborg

Publicerat i: Milano audition, leif mannerström, masterchef, mat-tv, matlagning, mästerkocken, sveriges mästerkock, sveriges mästerkock 2016, torsk
Spana in det här! Jag? I nationell TV på bästa sändningstid? En syn ni aldrig trodde ni skulle få se, men jag har nu fått uppleva mina 15 minuter i rampljuset (eller okej, det var nog max 3 minuter, men ändå). Vänta så ska jag berätta från början.
 
Leffe och jag. Bästa vänner som ni ser.
 
Jag skickade in min ansökan till Sveriges Mästerkock nästan direkt efter finalen förra året. Egentligen skickade jag mest in den för att hålla alla dörrar öppna. Man vet ju aldrig var man kommer ta vägen i livet. Åtminstone inte jag som lever livet lite som en flyttfågel. Jag tänkte att om jag inte ville vara kvar i Milano så kunde kanske detta vara ett alternativ. Men när de sedan kontaktade mig från produktionen och ville att jag skulle komma på audition, då började jag förstå att det var på lite mer allvar. Efter mycket tankar (och en hel del påtryckningar från vänner - läs: Noriz), så bestämde jag mig för att ta ledig från jobbet några dagar och åka hem till Skåne för att testa mina vingar.
 
Från det att jag hade tagt beslutet att åka, tills det att det var dags tror jag att jag googlade ungefär 1 miljon recept, tittade på 2 miljoner youtube-videor och läste 3 miljoner matbloggar. Men det roliga var att jag egentligen inte lagade så himla mycket mer mat. Jag stod inte och provlagade rödvinssåser och jag slog majonäser bara för att... Jag insåg att jag helt enkelt fick förlita mig på mina baskunskaper och sättet jag själv tycker om att laga mat på.
 
Jag kan inte återge exakt hur en audition går till för jag har skrivit på ett sekretessavtal. Vad jag dock kan återge är det som ni såg i TV i torsdags. Jag anade att jag skulle få TV-tid då jag sa många grodor under min tid hos juryn. Och ja, jag hade rätt. De klippte bannemig ihop båda de två saker som jag framförallt har grämt mig över sedan auditionen var över. Men nu skrattar jag bara åt det. Ibland får man skämma ut sig lite för att komma dit man vill.
 
Innan man kommer in till juryn får man 40 minuter (exakt) på sig att förbereda sin rätt. Det gäller alltså att planera och veta hur, var och när du ska göra vad. När de 40 minuterna var över satte jag upp min mat på en vagn och rullade in till juryn.
 
Väl inne hos juryn hade jag 5 minuter på mig att värma på det sista och lägga upp maten. 
 
När jag höll på med det så frågade Leif Mannerström mig vad min rätt skulle heta på italienska (de hade koll på att jag bor i Milano - såklart). Och när jag svarade uppstod skämmigt ögonblick nummer ett. Jag var inte förberedd och stakade mig massa och hittade på italienska ord. Haha, ville dra täcket över mig när jag såg det på TV.
 
Jag började sedan lägga upp min mat och under tiden frågade juryn mig en massa saker, som inte kom med i TV. Jag var så koncentrerad på att svara att jag glömde bort mig lite. Så helt plötsligt hade jag lagt upp en rätt stor portion på tallriken. Det var den enda kritiken jag fick från Marcus - att jag inte behöver lägga upp precis allt. Haha, sant! Simultanförmågan var sådär.
 
Min färdiga rätt bestod av rimmad, smörstekt torskrygg, purjolökspuré med vit vin och pistagenötter, karamelliserad lök och en persilje- och pistagegremolata.
 
När Leif kom fram till mig och skulle provsmaka så skulle jag stolt säga att torsken var fiskad i Öresund precis utanför Borstahusen där jag kommer ifrån. Men då uppstod skämmigt ögonblick nummer två. Istället för Öresund säger jag Östersund! Fråga mig inte varför. Det roliga är dock att jag är så sjukt självsäker och övertygad att jag har sagt rätt. Jag märker det inte förrän Leif svarar: Öresund heter det väl!?

Då brister jag ut i skratt av min egen dumhet.
  
Ja, ni kan ju se själva här.
 
Men det är ju trots allt inte vad man säger som spelar någon roll - maten är det viktigaste. Jag fick ja från alla tre i juryn och förklädet var mitt. Jag satte på mig det och gick ut för att möta min hejarklack, läs: pappa.
 
Heja heja!
 
Ja, så gick det till den där dagen i Helsingborg. Därefter väntade slutaudition i Gävle. Och hur det gick får ni se på onsdag kl 20. Fingers crossed! Och förresten, ni som är sugna på att spana in min mat, titta här: CITRONCEST.
#1 - - JUNITJEJ:

På onsdag ska det bli kul att se hur det gick för dig,

#2 - - P:

För att citera Tina Turner: You´re simply the BEST!!
Puss P

#3 - - M:

Mycket rolig läsning.
Har dina nya kolleger koll på vad du gör.de kanske också ska få ta del av ditt smittsamma skratt.

#4 - - Noriz:

Dina bloopers <3<3

Svar: Hahaha! Numera klassiska i TV-branchen! :D <3
Louise Laurenius

#5 - - Camilla:

Kul - lycka till! Jag hittade din blogg av en slump för några månader sedan då jag letade information om Milano. Jag hoppas kunna bosätta mig där själv i framtiden och älskar att läsa om hur ett liv där kan se ut.

Svar: Hej Camilla! Tack så mycket! :) Kul att du har hittat till min blogg. Om jag kan hjälpa dig med tips eller liknande om Milano så är det bara att höra av dig! Vad vill du göra när du väl flyttar hit?
Louise Laurenius

#6 - - Camilla:

Tack, jättesnällt! Då hör jag av mig när det drar ihop sig till nästa semesterresa! Jag skulle nog helst arbeta med kommunikation på ett svenskt företag. Eller bli lyxhustru. ;) Det är inte aktuellt än på några år, min pojkvän måste bli klar med sin utbildning.