Ciao ragazzi. Här kommer en liten uppdatering från Termini, Roma. Min resa började för rätt länge sedan nu om man ska räkna med tiden det tog för mig imorse, då jag skulle släpa cirka 40 kilo packning upp för backarna till Centro Storico. Hej blod svett och tårar. Men. Jag var ju tvungen att avsluta Perugiasejouren med en kaffe och en Bacio på GUS, vår favoritbar (bar i detta fall refererar inte till en svensk bar utan en italiensk - det vill säga en kombination av café, bar och restaurang). När jag sedan tagit mig vidare till tågstationen visade det sig att tåget till Salerno var fullbokat. Här hade jag kunnat få en mindra panikattack, men eftersom jag har en tendens att kunna lugna mig själv så ryckte jag på axlarna och begav mig iväg för att hitta en lösning. Lösningen blev att ta första bästa tåg till Rom och lösa resten där. Väl på Termini, där jag alltså befinner mig nu, fick jag stå i en världslång kö till informationsdisken. Men det var det värt för jag fick prata med en mycket trevlig kille som berömde mig för min exemplariska italienska. Tio poäng till mig. Och en biljett fick jag också ut av samtalet. Dock med en väntan på tre timmar tills tåget avgår. Jag hade räknat med att vara i Salerno... nu faktiskt. Men nu blir det vid nio ikväll istället. Va be'. Bättre sent än aldrig. Det är väl sånt här man får räkna med när det är augusti och alla italianos ska iväg och semesterfira!


Ja här sitter jag med mitt vatten och längtar till större mängder som jag kan bada i!
Kommentera 0
Sista kvällen i Perugia har anlänt, men jag känner inget vemod alls faktiskt. Det kanske dyker upp imorgon när taxin kör mig till tågstationen genom Umbrias fantastiska vyer. Jag haft det bra här, men känner mig klar. Dags för nya äventyr. Jag har tidsinställt detta inlägg, så när ni läser detta sitter jag och Daria troligen och äter någon gott tillsammans. Jag hoppas det inte blir pizza, för idag känner jag verkligen för något annat. En sallad efter all deg jag har ätit denna månad. Well well. This is it. Perugia, grazie. Mi sono divertita molto. Ci vediamo in ottobre quando sarà la festivale di ciccolata. Spero! Un Bacio.


Hej då Perugia. Jag lämnar med denna bild från gårdagen. En glad Louise, precis som det ska vara.
Kommentera 3
Har inte ätit glass på jättelänge nu, så idag bestämde jag mig för att fira en lyckad dag vid poolen med en glass till sen lunch. Jag gick till mitt favoritställe, där de enligt mig producerar Perugias godaste glass. Deras Mousse di noce di cocco är från himmelriket. Idag kombinerade jag den med basilikaglass. Otroligt gott. Sista glassen i Perugia, men långt ifrån sista glassen i Italien. Jag har ju en hel vecka kvar!

Kommentera 1
Visa fler inlägg