Un po' di Svezia!

Publicerat i: Milano
Jag har bloggat alldeles för dåligt de senaste dagarna, men tiden bara springer iväg när jag är på resande fot. I onsdagskväll lämnade jag Milano för kvalitetstid med familj och vänner i Skåne, och nu, en vecka senare befinner jag mig plötsligt på Sicilien. Livet är roligt när det tar nya vägar! Jag ska berätta mer om Sicilien och vad jag gör här vid ett senare tillfälle, men nu får ni nöja er med en bilduppdatering från Sverige.

I torsdags tog jag inga bilder, men dagen innehöll en kall löptur in till stan, sedan hängde jag hemma, fixade med en massa saker jag var tvungen att bocka av, och på kvällen hann jag träffa Alex och Aedan innan de skulle åka iväg till Turkiet dagen därpå. Även Joy var på plats. Reunion med de bästa helt enkelt!

I fredags tog jag också en löptur, denna gången längs havet. Blåsigt med skönt. Älskar att springa den där sträckan. 


Det var ju midsommar så efter löpturen satte jag mig i trädgården och band en krans av alla blommor jag kunde hitta i mammas rabatter. Och i vaserna inne i huset...


Det blev en fin krans, men självklart glömde jag den på bänken i solen så den hann torka innan jag skulle använda den på kvällens midsommarfest. Topp.


Midsommarafton firades med Min bror, hans familj och massa vänner. Gott om mat, mys och skratt. Helt lagom firande i mitt tycke!


Tyra var med på Midsommarafton och hon hängde mycket i jordgubbslandet. 


På Midsommardagen hängde jag och Tyra i sandlådan, och vi hade matchat våra skor!


Sedan kom Emelie, min Milano-kompis, på besök på kvällen och nästkommande dag åt vi lunch i Borstahusens hamn efter en lång promenad. Vilken god torsk vi mumsade på!


Sedan kom måndagen och jag hade en klipptid inbokad. Men innan dess hann jag med mig en löptur med extra allt. Dessa skånska vyer! 


Ännu mer Skåne! Och ännu mer svenskt sommarväder!


Igår spenderade jag och mamma hela dagen i Köpenhamn. Vi började med ett besök i Torvehallerne, Köpenhamns bästa saluhallar.

Sedan fortsatte vi vår tur i stan och hamnade som brukligt på Pilestraede där vi åt god lunch.


Och så idag då! Jag hann med en promenad med Tyra innan flyget avgick mot Catania på Sicilien. Tyra hade, som ni ser, helt rätt kläder för att gå ut och gå!

Kommentera 0
Alltså. Det händer grejer i livet nu. Kul saker. Och betydligt mindre kul saker. Förändringar står i alla fall för dörren, och vad det än blir så är jag övertygad om att det kommer bli bra. Men jag har mycket att tänka på, och denna sommaren kommer jag antaglien slå knut på mig själv. Men det är situationer som denna som jag alltid lyssnar till Timbuktu: det löser sig, det gör det alltid. Ledsen att behöva vara så kryptisk, men just nu väljer jag att inte lämna ut hela livet i bloggen. Ni kommer få reda på det förr eller senare ändå.
 
Över till något annat. Uppdatering från förra veckan. Det blev inte mycket bloggande, det fanns liksom inte tid till det. Eller tid fanns det kanske, det var nog mer min energi som var bristande. Det var helt fruktansvärt varmt i Milano hela förra veckan. Ett trevligt problem att ha kan tyckas, men i grytan Milano är det inte trevligt att leva med 35 grader - framförallt inte då grannarna inte tillåter en att ha på air conditionen för att den väsnas för mycket (problem under utredning...).
 
I torsdags stack jag ut på en löptur innan klockan slagit sju, för att jag tänkte att det var enda möjliga tid att springa utan att få värmeslag. Det var dock redan för sent. När jag kom fram till gymmet efter fem kilometer var jag blötare än havet.
 
På eftermiddagen hade jag en intervju. Jag var klädd så här. Tack för Skype-intervjuer, väldigt bekväma. Intervjun gick bra, och nu har jag ett extrajobb som skulle kunna komma från himmelen. Mer om det senare.

 
På kvällen mötte jag sedan upp Johan, vän från Handels och pojkvän till en av mina klasskompisar i Götet, numera bor de båda i London. Johan var på mötesresa i Milano och vi passade på att catcha upp över en pizza följt av en drink på Johans hotellterrass. Spana in denna utsikten. Inte dålig.
 
 
I fredags gick alla mina kollegor ut och åt kebab på lunchen. Men jag hade för mycket att tänka på så jag stannade på vår balkong, åt min medhavda spenat-och-bovete-pannkaka-toppad-med-fikon och läste min bok. Helt rätt val. Ibland behöver man vara själv - också på jobbet. 
 
Jag kan inte nog uttrycka min lycka över att det äntligen går att hitta färska fikon i butikerna. Älskar, älskar, älskar.
 
Sedan kom helgen. Lördagen började med några timmar i parken, sedan kom regnet. Underbara regn. Första gången på länge säger så om just regn, men det behövdes för att rensa upp staden. Jag spenderade några timmar på soffan, streamade Här är ditt kylskåp från TV3play och mös medan regnet smattrade. På kvällen kom sedan ösregnet från helvetet. Med blixtrar och dunder. Men jag hade en middag inplanerad med tyska gänget, så dåligt väder hindrade inte mig från att gå utanför dörren. Jag mötte upp Alexandra, och Stephanie som var på återbesök från Zürich och hade med sig sina två vänner Tim och Lizzie, på Cantina della Vetra. Helt fantastiskt sällskap, jag hade så kul! Det är så befriande när man kan gapskratta med personer man aldrig träffat förrut - då vet man att man trivs ihop. Efter middagen gick vi till Il Tasca, kollade på fotboll och drack Sangria med ett väldigt peppat italienskt gäng. Riktigt bra stämning när Italien vann. Forza gli azzurri! Kvällen avslutades spontant på en karaokebar där vi stannade till arla morgon.
 
 
 
Söndagen var, som ni kanske förstår, något lugnare...
Kommentera 0
Eftersom temperaturen är så hög här nu, och jag ska åka hem till Sverige nästa vecka där det är betydligt svalare, valde jag att utnyttja gårdagen till max. Jag bokade därför en tågbiljett söderut, till Finale Ligure för att vara precis, för att inviga denna sommaren på riktigt med en dag vid havet. Egentligen skulle Alexandra följa med, men hon orkade inte stiga upp klockan 06:30 för att hinna med det tidiga tåget... her lost. Synd att inte få sällskap, men jag har inga problem att umgås med mig själv - med en bra bok, och en iPhone laddad med podcasts så går timmarna förbi utan att jag tänker på det.
 
Det var så värt den där tidiga uppstigningen! Väl framme i Finale Ligure väntade en stor stand, ett gyllene hav och en strålande sol på mig. Jag älskar att åka ner till havet. Så fort man lämnar Lombardia och kommer fram till Liguria så ändras omgivningen helt och hållet - från den platta gröna Po-slätten till småklippigt där Apenninerna börjar. Det jag älskar mest med Liguria är alla husen. Istället för Milanos gråhet kommer man ner till en region fylld med hus i gult, rosa och ockra. Med gröna fönsterluckor och färgglada perenner i blomsterlådorna. Gatorna kantas av palmer och längs strandpromenaden lunkar gamla och unga fram - alla med en gelato i handen. Det finns ett lugn i Liguria som inte går att hitta i Milano, och jag är lyckligt lottad som kan ta mig dit relativt lätt ändå...
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Gelato o'clock!
 
En av de godaste glassarna jag ätit (säger jag det varje gång?). Fikon/Ricotta, Kaffe och Choklad!
 
Kommentera 4
Visa fler inlägg