I förrgår mötte jag som sagt upp Claudia för aperitivo. Jag kanske borde göra en utvärdering av alla aperitivoställe jag besöker här, precis som jag gjorde i Florens. Ska faktiskt överväga det. Jag ser verkligen fram emot att lära känna staden, hitta min favorithörn. Hitta gömda aperitivoställe som inte är de första alla turister går till. Igår gick vi i alla fall till ett ställe i Navigli. Vi satt på en båt i den lilla ån och drack varsin mint daiquri (inte min favorit direkt, men den kylde ner oss bra i kvällsvärmen) och åt god plockmat. Buffén var okej, men inte något speciellt, så jag är säker på att jag kan hitta bättre. Jakten har officiellt startat. Det blev i övrigt en lugn kväll, var väl hemma lite efter elva. Kan ju inte vara ute och snurra hur länge som helst dagen innan min första arbetsdag.

 

Igår då. Lite efter kyrkklockan hade slått nio slag befann jag mig på Via Gonzaga 7. Efter ett pling på dörren där det stod Exportrådet på skylten öppnade konsult Marcus. Lite senare kom chef Kristoffer och tillsist praktikant Alexander. Jag och grabbarna liksom. De var supertrevliga allihop, jag tror jag kommer stormtrivas. Kristoffer skulle till Sverige igår så honom hann jag inte prata med så mycket, men vi andra pratade på om jobbet. Och om livet. Om allt. Kul. Idag kom Linda som intervjuade mig så det ska bli kul att få ett ansikte på henne också. Dessa dagar harv verkligen varit en mjukstart, men jag har redan checkat av några arbetsuppgifter som ligger under mina huvdsakliga arbetsområden. Lite nervös är jag över att ta samtal på italienska. Det är ju en sak att beställa en kaffe i en bar. Och en helt annan sak att beskriva momsregler i Italien (det är troligen svårt även om du de facto är italienare…)

 

I övrigt kan jag säga att jag är otroligt nöjd med livet. Jag älskar ju det här landet. Glömde bara bort det några dagar när jag mest var frustrerad, stressad och otrolig över att inte ha någonstans att bo. Men så fort jag fick nycklarna till min lya försvann en stor sten från hjärtat. Så när jag gick till Billa för att handla mat i söndags kunde jag inte sluta le för mig själv. Och åt Florensminnena som dök upp eftersom Billa var min mataffär också där. Som när jag och Karin hetsletade efter exakt precis rätt yoghurt för våra frukostbehov. Eller glädjen som fortfarande infinner sig när jag kan köpa mascarpone i storpack eller parmesan för nästan inga pengar alls. Det ska va’ gôtt å leva. Och det är det.

 

Den där drinken alltså. Den lyste upp hela kvällen.

Kommentera 3

Sono con Casa!

Publicerat i: Milano
Timbuktu är en väldigt smart man. Sedan han skrev texten det löser sig, det gör det alltid har jag använt det som mitt motto. För det gör ju det, så länge man inte ger upp och så länge man lägger ner lite själ i sina projekt (jag stavade precs projekt progegt, har nog svettats bort min förmåga att stava). Anyway. Det har löst sig för mig och jag är nu med lägenhet. Den är fruktansvärt dyr, men jag betalar för läget. Jag bor hellre där jag känner mig säker än någon annanstans. Safety first. Lägenheten har plats för besök, så se nu till att komma och hälsa på mig. Och göd mig. För jag kommer inte ha råd med mat efter jag har betalt hyran. Haha. Jag skrattar, men det är nästan sant. Haha. Igen.
 
Ikväll ska jag möta upp Claudia, tjejen som bor i en av lägenheterna jag har kollat på. Det är dags för den första aperitivon i Milano. Ser verkligen fram emot det. Har mer eller mindre bara ätit glass till middag de senaste dagarna. Pistageglassen jag fick igår var sänd från Heaven. Magisk.
 
Tre bilder ska ni få sen måste jag lämna caféet och fixa frukost till imorgon innan de stänger. À presto!
 
En gullig liten svan välkomnar mig. Bakom mig har jag en balkong alldees för mig själv. Inte så inbjudande att sitta på kanske, men utsikten på innergården är super!
 
Det här är mitt vardagsrum med moderna och antika möbler om vartannat. Soffan var så ful, så den täckte jag med ett lakan. Tro mig, det blev en förbättring.
 
Jag har en stor spegel där jag ska öva mig på att fota egobilder som den bloggerska jag är.
 
Kommentera 3
Typisk Berlusconishow på TV ikväll. Sex tjejer ska dansa, berätta ett litet skämt och ha på sig så kort kjol som möjligt. För detta får de poäng och vart det leder står skrivet i stjärnorna. Ska också tilläga att informationen under varje tjej består av tre saker. Deras ålder. Deras längd. Samt om de är i ett förhållande eller inte. Det gäller att fokusera på det viktiga i livet...
 
Men över till något som är viktigare för mig. Mitt lägenhetsletande. Jag var bara på en visning idag. Trodde jag hade fler, men tydligen hade jag klämt in de flesta igår. Övriga är i nästa vecka, och jag kan troligen inte vänta så länge, för jag måste ge ett besked till de jag redan sett. Lägenheten jag var i idag var faktiskt helt okej. Liten. Men lagom för mig. Den låg också helt okej. En parallellgata till Ripa di Porta Ticinese vilket är området i Navigli där det händer roliga saker om natten. Dessutom nära till Lidl och till spårvagnen som tar mig direkt till jobbet. Så just nu lutar det åt den. Där är dessutom en bäddsoffa som bokstavligen bäddar för besök (Karin, en likadan som i Florens, du kommer känna dig så hemma om du kommer och hälsar på). Bra.
 
I övrigt börjar jag bli expert på tunnelbanesystemet här. Det är väldigt smidigt, men dessvärre lär jag ju mig inte gatorna om jag hela tiden ska åka tunnelbana. Därför har jag spenderat även denna dag med att promenera en massa. Jag har hittat massa bra ställe. Även om det hela tiden sker en intern jämförelse i min hjärna mellan Florens och Milano så tycker jag ändå att Milanos anseende som ful stad inte riktigt stämmer. Det finns massa fina gator och mysiga hörn även här. Jag börjar dessutom inse att det inte är rättvist att jämföra med Florens, för Florens är i en klass för sig själv. Jag är säker på att alla som inte varit i Florens tycker Milano är fantastiskt, så därför får jag börja tänka lite på det viset även jag.
 
Comunque, Firenze resta per sempre come la mia città preferita in Italia.
 
Jag tog en vattenpaus på Piazza del Duomo idag. Fortfarande rätt folktomt, även turisterna väljer bort staden i denna värme. Duomen ska ni få se när jag har systemkameran med mig, den förtjänar mer än en mobilbild. Fantastisk vacker.
Kommentera 0
Visa fler inlägg