Jag har varit i Sverige. Jag har besökt GADDEN. Jag har gått på bankett. Jag har skrattat. Jag har kramats med vänner jag inte träffat på år. Jag har ätit hotellfrukost. Jag har njutit av Göteborg. Jag har pratat med Cec. Jag har klippt mig. Jag har hängt med kusin. Jag har sett på fotboll. Jag har fått en allergisk reaktion av släktens alla djur. Jag har tränat på Friskis&Svettis. Jag har gått på skogspromenad. Jag har varit på julmarknad på Tjolöholms Slott. Jag har druckit årets första glögg. Jag har pussat på Tyra. Jag har blivit bjuden på gillat kött mitt i vintern. Jag har umgåtts med brorsan och Mary. Jag har flygit tillbaka till Milano.

 

...och sedan jag kom tillbaka till Italien har jag varit hemma från jobbet på grund av en seglivad förkylning, en slående huvudväk och en tjock hals. Men låt oss fokusera på det roliga. Helgen hemma i Sverige var superkul, mysig - och väldigt välbehövd. Jag hade saknat Sverige och behövde min dos för att få ny energi. Och det fick jag, kanske inte fysisk energi eftersom jag legat som en amöba på soffan sedan jag kom tillbaka. Däremot psykisk energi, och det är lika viktigt (om inte viktigare).

Idag är jag dock tillräckligt pigg för att experimentera i köket och jag hade tänkt ge mig på att göra en rå lasagne. Inte rå som i rå, utan rå som i raw. Raw food. Det finns ett ställe i Köpenhamn som jag och mamma hittade för några år sedan, 42 Raw heter det, och de serverade en magisk lasagne. Helt vegetarisk, laktosfri och glutenfri - och fantastiskt god. Nu ska jag göra mitt eget försök, så titta in på http://citroncest.blogg.se senare idag så får ni ta del av resultat.