Imorgon smäller det! Från och med den första maj till den sista oktober är EXPO Milano 2015 officiellt öppet. Under denna sexmånadersperiod kommer Milano vara ett globalt skyltfönster där mer än 140 medverkande länder kommer att visa upp det bästa deras tekonologi kan erbjuda för att garantera hälsosam, säker och tillräckligt med mat till jordens invånare samtidigt som planeten respekteras. Det är just det som är temat för årets EXPO: Feeding the Planet, Energy for Life. Utöver mässområdet där respektive land har byggt upp gigantiska montrar (vi pratar snarare hangarer), kommer EXPO vara utspridd över olika delar av Milano, och totalt uppgår mässytan till 1,1 miljon kvadratmeter! Man förväntar sig att cirka 20 miljoner människor kommer att besöka Milano för EXPO under det kommande halvåret. Utöver det tillkommer alla de som turister som kommer för att besöka Milano för just Milano. Så ni kan ju tänker er invasionen av människor.
Jag tror att vi milaneser (ja, just denna gång räknar jag in mig i den gruppen) både hatar att älska EXPO och vise versa. Personligen tycker jag temat på årets EXPO är superintressant, och jag ska absolut köpa en biljett och ta mig ut till mässområdet, kanske till och med mer än en gång. Och självkart är det kul att se hur de restaurerar gator och torg, bygger ut Metrolinjer och putsar på allt så att Milano blir skinande rent. Men samtidigt kommer det att bli en ännu värre pina att trängas med allt folk på gatan bara man ska ta sig till affären eller komma fram till jobbet. Hotell kommer bli dyrare för mina besökare och flygbiljtterna för att komma hem till Sverige likaså. Och det uppstår fler och fler protester mot hur staden stängs av för alla restaueringar samtidigt som alla byggen försenas. Det är frustration blandat med passion. Jag hoppas i alla fall, för alla inblandade, att det kommer bli ett bra halvår som kommer att generera massa nya idéer om hur vi kan få vår planet att vara lite längre.
Ikväll sker den officiella invigningen på Piazza del Duomo. Andrea Bocelli ska inviga och igår när jag gick hem från en aperitivo med Emelie passerade jag honom precis när han skulle gå upp för att göra sitt genrep. Jag spenderade sedan hela kvällen med att lyssna på The Prayer, Con te partirò, och Time to say Goodbye på Spotify. Sjunga kan han, det är ett som är säkert.