Jag och mina kollegor brukar alltid, efter lunch, ta en promenad till Caffè Maya för att avsluta lunchpausen med en god espresso eller caffè macchiato. Det är skönt att byta både luft och miljö för en stund. Sträcka på benen efter timmar i samma stol. Idag valde jag dock att inte följa med, för i min väska låg min bok och ville bli läst. Jag älskar när jag blir helt uppfylld av en bok och inte kan lägga den ifrån mig. Just nu läser jag La Peregrina av Cecilia Samartin, en fristående uppföljare till Señor Peregrino. Egentligen långt ifrån den bästa bok jag läst, men något i historian får mig att vilja vända blad efter blad - jag måste ju få reda på hur det går. Cecilia Samartin har lyckats som författare med andra ord.

Så. Jag avstod promenaden. Och när de andra gav sig iväg satte jag mig istället på kontorets soliga balkong med min bok och en något blaskigare kaffe från vår egen espressomaskin. Helt okej!