Glad Valborg på er! I Italien firar man inte Valborg, det är en typisk svensk tradition. Men jag hittade den här artikeln om Valborg, skriven av en italienare. För er som vill öva på er italienska, gå in på länken och läs. Det roligaste/sorgligaste/sannaste i den artikeln tyckte jag dock var en av kommentarerna:

 

Due mie amiche erano lì a Valborg e mi hanno raccontato che si sono divertite da matti! ... E comunque i composti scandinavi quando si mettono a pressione (scusate traduco: si ubriacano) sono davvero troppo ridicoli! Två av mina vänner var där [i Uppsala] på Valborg och de berättade att de hade kul som fan! ...Och vanligtvis, då man sätter press på skandinavier (ursäkta, jag översätter: när de dricker), beter de sig verkligen absurt.

Jag vet inte hur många gånger jag har diskuterat skillnaderna mellan svenska och italienska dryckesvanor med mina italienska vänner och kollegor. De skiljer sig markant. För att generalisera så gäller principen allt eller inget för svensken, många dricker inte för att det är gott, utan för att bli fulla. Och igen, för att generalisera, så är det precis tvärtom för italienare: man dricker för att det är gott, för att socialisera. Detta är ett ämne som intresserar mig av olika anledningar och här har jag sammanställt de anledningar till skillnaderna som jag tycker är mest framträdande:

 

1) Vädret. Då det är kallare i Norden och mer opålitligt väder umgås vi i hemmet i större utsträckning än vad man gör nere i Medelhavsländerna. Och hemma har du fri tillgång till spritskåpet. I Italien umgås man betydligt oftare ute på olika lokaler och trots att drinkarna är billigare än i Sverige beter man sig mer civiliserat i ett offentligt rum än vad du skulle göra hemma.

 

2) Monopolet. Eftersom svensk alkoholpolitik gör att det är betydligt dyrare att köpa en drink ute på klubbar och barer, leder detta igen till konceptet förfest där man konsumerar mycket sprit under en kort period för att slippa spendera pengar ute. Eftersom det också bara finns ett ställe att köpa sprit på i Sverige så bunkrar svenskar upp sina lager (på Systemet, i Danmark, i Tyskland). Man vill ju inte att det ska ta slut. Problemet är självfallet att har man tillgång till ett lager så kommer det att användas upp - troligen på kortare tid än planerat från början. I Italien undgår man detta upplagrings-problem då man, om behovet skulle dyka på, kan gå ut till vilken nattöppen affär som helst och köpa ytterligare en flaska vin. Inget lager, är lika med, mindre supande.

 

3) Hetsen. Svenska ungdomars förhållande till hur alkohol ska konsumeras är så otrolig skev. Man tävlar i vem som klarar mest, vem som vinner flest dricktävlingar eller vem som är mest bakfull dagen efter. Under all min tid i Italien har jag aldrig sett en italienare hetsa en annan till att svepa sin drink.

4) Blygheten. En annan påföljd till att vi umgås mer hemma är att vi blir mindre sociala med människor som vi inte redan känner. Vi blir mer tillbakadragna och out-of-practice, så när vi väl ska närma oss en ny person stärker vi oftast självförtroende med en, två, eller flera, shots först. En italienare är social från födseln. Att inte prata med en annan person är mer konstigt än att göra det. Ingen alkohol behövs för att klara något som sitter i generna.

Nu är jag väl medveten om att jag får det att framstå som att Italien är det ideala landet, och att vi inte kan bete oss i Sverige. Så är självfallet inte fallet. Jag har generaliserat otroligt mycket. Och jag tror dessutom att tittar man till statistiken, så dricker säkerligen en italienare mer än en svensk. Men skillnaden är att i Italien dricker man mindre under fler dagar, istället för mycket under fåtal dagar. På något sätt tror jag att det förstnämnda är sundare, om man nu ska räkna grader i helvetet. Sen att jag verkligen inte håller med den generelle italienarens inställning till exmpelvis alkohol och bilkörning, det är en helt annan femma... Nåväl, detta är såklart ingen empirisk undersökning, bara personliga tankar och det finns massa mer att tillägga i diskussionen.

 

Oj. Tänk vad en oskyldg Valborgsönskning kunde leda till.