Ni som följer mig på Instagram har redan sett en hel del bilder från Amalfi - jag är ledsen att jag har bombarderat ert flöde med massa uppdateringar, men det är så fantastiskt vackert därnere att det är omöjligt att låta bli! Södra Italien är en hela annan värld i jämförelse med norra Italien (och för inte tala om norra Europa). Vyerna är helt fantastiska, havet är varmt, maten är god och människorna är så otroligt vänliga. Det är den här sidan av Italien som vi utlänningar blir förälskade i, och helt ärligt är det få platser i världen kan mäta sig med detta paradis. Bella, bella Italia!

Jag, Nora och Hanne bodde på Torre dello Ziro, ett Bed&Breakfast mitt emellan Amalfi och Ravello. Det var så fint där och det är det perfekta boendet för alla som söker lugnet. Lella, signoran som äger stället, var så sympatisk och hjälpsam, och har ett öga för inredning och detaljer. Rummen var superfräscha och frukosten som intogs under vinrankor på terrassen var till största delen hemmalagad. Vilken dröm! Närmsta strand låg i Atrani, en grannby till Amalfi och dit kunde man ta sig på en liten stig som var kantad av apelsinträd, citronträd, fikonträd, tomater, drakfrukter, björnbär och oliver. Nästan overkligt vackert. Stigen var brant, och tillbakavägen var tuff att traska i värmen, men å andra sidan kunde vi behöva lite motion eftersom allt vi gjorde om dagarna var att ligga still i en solsäng på stranden. Kvällarna spenderades i Amalfi, Ravello eller på terrassen med medköpt prosciutto, ost och prosecco. En dag valde vi stranden i Amalfi istället för den i Atrani och där träffade jag Pasquale, solstolsuthyraren som jag pratade hängde med under dagarna för fyra år sedan då jag var på ensamsemster i Amalfi. Alla dessa personer från mitt förflutna som alltid kommer tillbaka på ett eller annat vis... det är fint att veta att de fortfarande finns kvar trots att åren passerar.

Jag förstår varför man blir förälskad i Amalfi. Vilken lycka att alltid få vakna upp där.