Igår blev en sådan där magisk kväll som oplanerade kvällar många gånger kan bli. Vi började kvällen med att fira Pier Andrea (eller Pam som han kallas utav alla) som fyllde år. Pam har tidigare arbetat på Exportrådet och via mina kollegor har även jag träffat honom lite då och då. Vi åt födelsedagsmiddag på Casa Tua Osteria, en fantastiskt bra toskansk restaurang Porta Romanaområdet. Porta Romana är ett område jag inte har spenderat så mycket tid i, men det är supermysigt och fyllt med bra ställen att gå till visar det sig, så där ska jag börja hänga mer, helt klart. Vi beställde in massa mat som vi alla åt av. Antipasti, två olika primi (en pasta med magisk ragù och testaroli, ett mellanting av pasta och crêpes - så god), två olika secondo som bestod av lamm och potatis samt salsiccia och spenat och så avslutades allt med dolci, kaffe och limoncello. Ren skär magi. Med på middagen var Pams flickvän Leah från staterna, hennes vännina Louise, en 65-årig krutlady från London, Emelie, vår nya praktikant på Business Sweden, samt Oskar och hans kompis Jonathan som är och hälsar på från Malta. Det är så himla kul hur annorlunda konstellationerna av människor kan bli här. Helt plötsligt får jag träffa så många människor som jag aldrig skulle pratat med annars - och det blir mer eller mindre alltid roliga konversationer. Det är verkligen det fina med att bo i detta land. Sättet man umgås på.

 

Efter Casa Tua gick jag, Oskar, Emelie och Jonathan vidare till Armani Privè, den mest hypeade klubben i Milano. Jag har faktiskt inte varit där förrut så det var minsann på tiden. Bra ställe - men kanske lite överreklamerat. Gårdagens sällskap var å andra sidan mer än bra. Så jäkla gött gäng. Emelie är super, så himla trist att jag ska sluta nu när hon har börjat, men som tur är stannat jag ju i Milano så vi har massa tid på oss att träffas! Som nu tillexempel, för nu går jag ut och möter upp henne för lite shopping i det fina Milanovädret. Ciao ciao.