Jag lever! Jag är tillbaka! GADDEN är över och jag kan återgå till det normala livet. Men vad är egentligen normalt? Vad gjorde jag innan GADDEN? Och den mest väsentliga frågan, vill jag återgå till livet innan GADDEN? Helt ärligt tror jag inte det går. GADDEN förändrade mig och jag är en livserfarenhet rikare!

GADDEN 2010. Vilken grej. Mässan gick helt fantastiskt bra. All planering lönade sig. Vi har fått så mycket beröm från deltagande företag, besökande studenter, gamla gaddare, nära och kära. Vårt crew har varit sanslöst bra, produktiva, innovativa. De har verkligen gett allt och tagit bort många stressbördor från mina, våra, axlar.

Banketten på Estrad på Svenska Mässan som avslutade våra mässdagar var grymt kul, fin och sentimental. Daniels tal fick oss alla att fälla tårar. Maten var god. Sällskapet var exemplariskt - Oskar som vann min +1 biljett förgyllde kvällen. Musiktävlingen var röj, och jag fick mina 15 minutes of fame då jag på danska framförde Natteravn inför 400 personer med strålkastarna på mig. Jag förstår nu kicken som driver våra idoler. Adrealin! DJn spelade låtar som fick oss alla att rocka som aldrig förr.

Oj, jag hade kunnat fortsätta i en evighet, men hur många superlativ jag än använder så kommer jag aldrig kunna delge exakt den känsla 14 personer i projektgruppen kände då vi äntligen fick se resultatet av vårt jobb. Obeskrivligt. Men ack så bra.

Daniel Karlsson. Johanna Söderberg. Cecilia Sandström. Hanna Nordström. Karl Kwarnmark. Karl Antonsson. Martina Strand. Nathalie Stupar. Julian Schönfelder. Toni Pemaj. Sofie Dahlgren. Dan Girdea. Shamash Athoraya. Jag älskar er. Ni är helt fantastiska.


Louise Lunch och Lounge Laurenius i full flygvärdinnemundering!


Oskar, bankettdate och blivande granne på Vasagatan.

Har inte så många bilder, men väntar på att få ta del av fotografernas arkiv. Tills dess får ni en till bild, mest för att vi är så sjukt snygga på den!


Marcus, jag, Robin och Victor.